Landskrona
med oändliga strandpromenaden, lummiga parker och 1500-tals- Citadellet, granne med landets mest unika koloniområde.
"Över gränsen"
Noveller, lyrik & bilder
Nyutgiven februari 2023.
20 noveller och 88 dikter med 30 egna illustrationer (192 sidor).
Förlaget "Ditt eget rum", Stockholm:
www.dittegetrum.se/over-gransen
Smakprov ur boken nedan.
SWISHA 200 kr (inkl. frakt) till 0706 003541 så skickar jag en signerad bok. Skriv "Bok" namn - adress.
(150 kr vid hämtning Badhusg. 25)
Frågor? ake.heed@gmail.com
KLICKA PÅ BILDER OCH FÖRSTORA.
Svart fågel
En svart fågel,
svartare än sot,
stirrar skarpögt och
envetet uppifrån sin
knotiga, höga gren.
Jag stannar inte till,
går bara lugnt vidare
med stadig blick.
Ingen svart fågel
ska få sia kring
min morgondag.
Karriär
Tonåringen tuffar till sig i gängets hårda laglöshet, stöld och rån och vapen,
går över gränsen utan
minsta tveksamhet. Skolan har tappat taget, liksom fotbollslaget. Pappan, han försvann,
och myndigheterna, ja,
de pekar mest lamt och hjälplöst på varann.
Fast mamman ger ej upp, hon söker efter varje strå att rädda sonen som hon ändå en gång burit på.
Tomma fält (utdrag ur novell)
"Alla rutorna måste fyllas i."
"Det är väldigt många ..."
"Ja."
Fönstret står på glänt och trafikbrus tränger in.
"Behöver jag fylla i hela personnumret?"
"Alla tolv siffrorna måste vara med för att vi ska kunna behandla din ansökan."
"Jo, men jag vill helst inte lämna ut de fyra sista. Man vet aldrig hur sånt här sprids."
"Ibland måste vi kunna koppla ihop uppgifterna med andra myndigheter."
"Med andra myndigheter, vilka då, det finns ju hur många som helst?"
//////////////////////////////////
"Frågan är vad det ska stå under ´civilstånd´? Jag har varit gift, men nu vet jag inte riktigt ..."
"Jaså, är du skild eller änkling?"
"Vi är skilda, men nu bor vi ihop igen. Skilsmässan misslyckades, kan man säga, ha, ha."
/////////////////////////////////
Stiltje
Högt ovan på en azurblå
himmelskupa lyser ändlösa, vitluddiga flygstrimmor.
Flaggor hänger likt slaka rep,
vilar efter gårdagens styv kuling.
Båtarna söker inte ens hissa sina vitvackra segel, puttrar långsamt fram i spegelvattnet.
Plötsligt dyker roddfyran upp med samstämda, forsande årtag, svanfamiljen tvingas byta kurs.
Slutna ögon
Slutna ögon hör
larmet, gråten,
alla gälla skriken
nånstans ifrån.
Så öppnas ögonen
och ser vad de ser,
inte vad de just
ville se.
Flyktens spår
Spåren du lämnade i
ditt forna fjärran land,
i förtvivlans flykt, med alla tvärt avklippta band.
Spåren som tiden söker sudda ut, ändå lever dina drömmar kvar, de tycks aldrig få ett verkligt slut.
Kan spåren leda framåt, finna helt nya perspektiv, för att åter få kraften och bygga upp ditt nya liv.
Solidaritet
Han mår riktigt illa
av all illvillig kritik,
behöver få sin rehab;
time-out med extralön
blir till änglaljuv musik.
Fallskärm landar mjukt,
väl tilltagen, utan prut,
några extra miljoner blir
ett extra trevligt bokslut.
"Och när du hjälpt mig,
hjälper jag förstås dig",
är ju en helt juste logik.
Inga medel får vi sky i
en solidarisk lönepolitik!
Bland alla ansikten
I vimlet av alla ansikten
skålar vi med fyllda glas.
Pratar kring nån vi känner,
om jobbet, senaste matchen.
Då, i skenet av levande ljus, glittrar tårblänk i hans ögon.
Orden som söker bryta sig loss, skälver, vacklar, snubblar fram.
Vi sitter kvar i en evighet,
utmattade, med tömda glas.
Mitt i vimlet av alla livliga, uppsluppna ansikten.
Helt andra hus
Väggar bör man
helst inte gå in i.
Och vem vill stånga
pannan blodig i
alltför låga tak.
Eller stingas av
sylvassa gnällspik.
Vissa dörrar gnisslar
mer än man bara tål.
Kanske bättre då
söka sig nya vägar,
till helt andra hus.
Mossgröna bänken
Igår tätt sammanvävda
på mossgröna bänken
vid stadens livliga torg.
Leende ögon under en
innerligt värmande sol.
Idag gråtunga moln
över en tom, ödslig bänk.
Mitt bland granithårda
gatstenars oändliga
bågmönster.
Beskedet
Det tystaste växer
inuti sin dolda värld,
tätt intill allt annat liv,
just utanför.
Beskedet någon ger,
och någon får.
Skyn svärtas i ett
iskallt ögonblick.
Andrum
Glesa furutoppar, jämte yvgranars himmelshöga spiror,
har stannat upp, upphört att vaja.
Likt fotot i en stelnad stillhet.
Ljudlösheten, varken susning
eller ens det minsta kvitter.
Ingenting.
Endast stillheten i sin
stumma andlöshet.
Sinnens fulla bruk
Kristallklar drill
av koltrastflöjt
högst i päronträdets
sekelgamla topp.
Solstrålarna flödar,
stråna kittlar tårna,
syrenen doftar sommarlov och väcker djupa minnen.
Detta att förbli vid sina
sinnens fulla bruk.
